Epilepsi och skola
I förskola och skola är det av stor vikt att man är välinformerad om ett barns eller en elevs epilepsi. Epilepsi kan ju vara och se ut på många olika sätt och ha olika svårighetsgrad. Man kan ha två elever som har epilepsi, men de kan både fungera och uppleva sin situation på helt olika sätt. Information till lärare och skolpersonal bör ges för varje enskilt barn, ibland önskar eleven också att skol- och klasskamrater skall informeras. Det kan underlätta för anhöriga om epilepsikunnig sjuksköterska och/eller skolsköterska tillsammans med eleven och förälder ( i alla fall där det rör sig om yngre barn) ger denna information. Önskvärt vore fler epilepsisjuksköterskor som har möjlighet att arbeta med denna typ av riktad information. På det viset kan man minska okunnighet och den rädsla som ofta är en följd av detta. De allra flesta barn och ungdomar som får epilepsi har god hjälp av behandling, blir till allra största delen anfallsfria och tillfrisknar. Men det finns en mindre grupp där epilepsin kan vara mer svårbehandlad samt också en mindre grupp barn och unga som har något annat funktionshinder förutom sin epilepsi. Vid omfattande funktionshinder kan ibland en svår epilepsi också finnas med i bilden.
Precis som alla andra barn och ungdomar kan även elever med epilepsi ibland ha svårigheter av olika slag i skolan. Bekymmer som ibland uppdagas kan t ex vara läs- och skrivsvårigheter inlärningsproblem, koncentrations- och uppmärksamhetsproblem e t c. Dock, de flesta i övrigt friska barn och ungdomar med epilepsi brukar inte ha mer bekymmer än andra i skolan och man kan ställa samma krav på dem som på övriga elever.
Vad gäller barn med funktionshinder, har t ex barn med utvecklingsstörning och epilepsi naturligtvis utökat behov av specialundervisning relaterat till hur stora problem man har, detta kan variera mycket. I vissa fall kan barnet behöva en assistent i skolan, till hjälp främst för eleven, men även för skolan.
Alla har rätt till lika utbildning
Skollagen föreskriver att alla barn och ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning och i utbildningen skall man ta hänsyn till elever med särskilda behov. Skollagen är en ramlag med grundläggande bestämmelser och det är Skolverket som är tillsynsmyndighet. Skolhälsovården regleras också av skollagen. I skolan finns läroplaner där det uttalas att alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Man skall utgå från varje individs behov och förutsättningar. Studie- och yrkesvägledare skall särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder.
Handlingsplan hjälper eleven
Skolan bör känna till hurdana anfall en elev har och hur man på bästa sätt tar hand om dessa. Detta är alltid individuellt och det är bra att ha en "handlingsplan vid anfall" för varje enskild elev, speciellt om man nyligen fått diagnos eller brukar få anfall emellanåt. Annan information som bör ges är kunskap om t ex faktorer som kan verka anfallsutlösande, risker och säkerhet vid epilepsi, eventuella biverkningar av medicinering o s v. Det är också viktigt att man p g a osäkerhet inte särbehandlar barnet/eleven i skolan. Samverkan och samarbete mellan sjukvården och förskola/skola är viktigt, i många fall behöver detta stärkas. En god kommunikation borgar för både tryggare barn/elever med epilepsi och deras anhöriga och tryggare personal i skolan.
Viktigt för alla barn och ungdomar är "att få vara som alla andra" och det ska man få vara även om man har epilepsi!
Tips: Öppenhet om epilepsin förhindrar att den begränsar Dig!
Tips: Om möjligt ta hjälp från kunnig personal vid information i skolan!
Mona Olofsson
Epilepsikonsulent/Leg sjuksköterska
Barn- och Ungdomsmedicin/Neurologmottagningen, Falu lasarett, Falun
Sidan uppdaterad: 2009-04-20








