Denna sida är medicinskt faktagranskad.
Typer av anfall
Epileptiska anfall delas in i fokala eller generaliserade anfall. Ett anfall som startar i en avgränsad del av hjärnan kallas fokalt eller partiellt medan ett anfall som utlöses samtidigt i hela hjärnan benämns primärt generaliserat eller generaliserat från början. Ett anfall som till en början är fokalt kan dock utvecklas till ett generaliserat anfall. Det kallas då för ett sekundärt generaliserat anfall. Anfallstyperna delas också in i olika undergrupper och en och samma person kan ha olika typer av anfall.
Fokala anfall
Enkelt fokalt anfall
Symtomen vid ett enkelt fokalt anfall beror på var i hjärnan det äger rum och tar sig därför många olika uttryck. Vid den här typen av anfall är man alltid vid medvetande. Den som drabbas kan få ryckningar i någon kroppsdel. Det kan också ge syn-hörsel-lukt-eller smakförnimmelser.
Komplext fokalt anfall
Ett komplext fokalt anfall kan börja som ett enkelt fokalt anfall. Skillnaden är att medvetandet under en stund kan påverkas och personen kan smaska, svälja och plocka med kläderna utan att vara medveten om det.
Sekundärt generaliserade anfall
Både enkla och komplexa fokala anfall kan sprida sig till bägge hjärnhalvorna. Det har då utvecklats till ett generaliserat anfall och patienten förlorar medvetandet och får kramper i armar och ben.
Hjärnan
På länken nedanför kan du – gärna tillsammans med en läkare – se, hur hjärnan ser ut, och vad som sker i hjärnan vid ett epileptiskt anfall.
Animationen är på engelska.
Öppna animationen (nytt fönster öppnas)
För att kunna se animationen av hjärnan, måste Adobe Flash Player vara installerat på din dator. Det är gratis att ladda ner programet.
Hjärnanimationen baseras på MR bilder från Karolinska Institutet.
Primärt generaliserade anfall
Absensanfall
Absensanfall kallades tidigare "petit mal" och innebär att man under en kort tid blir frånvarande. Under anfallet kan den som drabbats stanna upp mitt i en mening och ögonen kan åka uppåt. Ibland rycker det i ögonlocken. När anfallet är över fortsätter personen det den påbörjat som om ingenting hänt.
Myokloniska anfall
Myokloni betyder muskelryckning och under anfallet brukar man få upprepade snabba symetriska ryckningar i musklerna oftast i armarna. Medvetandet är normalt.
Kloniska anfall
Kloniska anfall leder till kramper i extremiteterna och i ansiktet. Efteråt kan man känna sig förvirrad.
Toniska anfall
Under ett toniskt anfall blir musklerna stela och spända.
Toniskt - kloniskt anfall
Toniskt - kloniskt anfall kallades förr "grand mal" och det är den här typen av anfall som många människor förknippar med epilepsi. Anfallet kommer plötsligt och den som är sjuk blir medvetslös och spänd i hela kroppen. Står man faller man och efter en stund får personen symetriska ryckningar i armar och ben.
Ett toniskt- kloniskt anfall är mycket tröttande och när kramperna upphört sover patienten ofta. Efter uppvaknandet är det vanligt att man är förvirrad och har huvudvärk och muskelsmärtor.
Atoniskt anfall
Atoniskt anfall kallas också "drop attack" och medför att muskelstyrkan i kroppen försvinner. Man kan plötsligt ramla ihop handlöst på marken.
Status Epilepticus
Epileptiska anfall är så gott som alltid ofarliga och går nästan alltid över av sig själv. Men någon gång kan det hända att anfallet inte upphör eller så får den drabbade upprepade anfall efter varandra utan att medvetandet kommer tillbaka mellan attackerna. Det här tillståndet kallas "Status Epilepticus" och kräver sjukhusvård för att inte bli livshotande eller ge bestående hjärnskador. Vanligtvis uppkommer Status Epilepticus efter ett toniskt-kloniskt anfall.
Det finns mediciner som kan häva anfallet och på sjukhuset brukar läkarna injicera antiepileptisk medicin. I enstaka fall måste patienten sövas för att man ska få stopp på anfallen.
En orsak till att man får Status Epilepticus kan vara att man glömt att ta sina epilepsimediciner. En annan anledning kan vara alkoholabstinens. Men det är inte alltid man hittar en orsak.
Sidan uppdaterad: 2009-07-13