Denna sida är medicinskt faktagranskad.

Vad är epilepsi?

Epilepsi är vår vanligaste allvarliga kroniska neurologiska sjukdom. Bara i Sverige lever ungefär 60 000 personer med epilepsi. I hela världen är drygt 50 miljoner människor drabbade.

Med epilepsi menas att man har en benägenhet att få upprepade anfall. Vid ett epileptiskt anfall har det normala samspelet mellan hjärnans nervceller tillfälligt satts ur funktion och det har uppstått en okontrollerad aktivitet i hjärnans elektriska system. Det här leder till en mängd ofrivilliga aktiviteter och den som drabbas kan till exempel bli medvetslös, få muskelryckningar, störningar i talet, krampanfall eller frånvaroattacker. Ibland kan anfallen leda till synrubbningar eller så kan man få en känsla av att befinna sig i en dröm.

Epilepsianfallen oftast ofarliga

Ett epilepsianfall kommer oftast plötsligt och utan förvarning. Anfallen kan också se olika ut beroende på var i hjärnan störningen startar och till vilka delar den sprider sig.

Även om ett epilepsianfall kan se otäckt ut och vara jobbigt och tröttande för den som drabbas så är det i de allra flesta fall inte farligt. Epilepsiaktiviteten upphör av sig själv efter några minuter och samspelet mellan hjärnans nervceller återgår till det normala.

Alla anfall är inte epileptiska

Att man någon gång i livet fått ett krampanfall eller blivit medvetslös och tappat kontrollen behöver inte betyda att man har epilepsi. Svimning eller ett psykiskt orsakat anfall kan likna ett epileptiskt anfall utan att vara det.

Man kan också få ett epileptiskt anfall utan att ha sjukdomen epilepsi. Hos små barn kan till exempel feber utlösa ett epileptiskt anfall, så kallade feberkramper. En vuxen person kan, i samband med att han eller hon insjuknar i stroke, få ett epileptiskt anfall. Den här typen av anfall kallas provocerade och innebär att det finns en bakomliggande orsak.

För att få diagnosen epilepsi krävs det att man har återkommande anfall. De ska också ha inträffat under normala förhållanden utan att någon särskild omständighet har framkallat dem. Anfallen kallas då oprovocerade.

Sidan uppdaterad: 2009-04-20